You with the sad eyes 
don't be discouraged 
oh I realize 
it's hard to take courage 
in a world full of people 
you can lose sight of it all 
and the darkness inside you 
can make you fell so small 

But I see your true colors 
shining through 
I see your true colors 
and that's why I love you 
so don't be afraid to let them show 
your true colors 
true colors are beautiful 
like a rainbow 

Show me a smile then 
don't be unhappy, can't remember 
when I last saw you laughing 
if this world makes you crazy 
and you've taken all you can bear 
you call me up 
because you know I'll be there 

And I'll see your true colors 
shining through 
I see your true colors 
and that's why I love you 
so don't be afraid to let them show 
your true colors 
true colors are beautiful 
like a rainbow

Just nu är det ganska mycket i skolan och allt ska typ vara klar innan jullovet. blä, och orkar ingenting gör jag inte heller. ser inte ljust ut. och en uppgift går ut på att jag ska ringa till tre personer i en förening och intervjua dem. Det låter ju inte så krångligt och svårt men jag har fobi för att prata i telefon. Jag har tänkt att ringa detta samtal i fyra dagar nu och varje gång har det slutat med att jag inte ringer och tänker att jag gör nästa dag istället. Jag vågar inte ringa, blir så otroligt nervös. det borde jag väl egentligen inte bli? varje gång jag ska ringa skriver jag upp precis det ska säga och övar in det så jag kan det utantill. jobbigt. Det känns som att det kommer att bli fel när jag ringer, att jag ska säga något fel eller att inte vet vad jag ska svara. Jag grämer mig så inför telefonsamtal. Så snälla GE MIG MOD ATT RINGA! Eller ring åt mig, det skulle vara ännu bättre.